I morse var ankorna ute på promenad… igen! De anar vårens ankomst och vandrar omkring i tid och otid. Som i morse till exempel. ( bilden är inte från i morse… vem fasen hinner fota en fredagsmorgon… näää bilden är från sommaren… för ett par år sedan kanske )

Nåväl, jag tillhör den del av mänskligheten som har lite brådis på morgonkvisten… när jobbet hägrar *asg*. Ankor på vår lilla väg sinkar mig med säkert 60 sekunder :o) Jag stannar bilen och väntar ut dem. Vart skall de bege sig idag? Den vänstra hagen eller den högra… lite längre bort?

Det är den högra som gäller idag och jag låter 2 minuter passera med hjulen stilla. Under tiden vankar ankorna fram i mitten på vår lilla väg… de har ingen brådska… de känner ingen stress… de hinner ju fram dit de ska ändå… i tid :o)

Att vara anka på morgonen när solen skiner och hagen lockar med kallbad i den lilla sjön verkar plötsligt tusenfalt mer harmoniskt än att vara en Annika samma morgon med motorn igång och med en puls långt över hundranittio :o) Skönt att det är fredag igen… så att jag kan vara en anka över helgen :o)

Önskar er en ankenäm helg… In a Quacky Ducky Dream :o)