Makrosjuk
Postat av Annika | Etiketter: Klorofyll, Snack om foto | 11-03-2008
Ett liv i skuggan eller i kaskader av ljusreflexer… Det ena behöver inte utesluta det andra… Det är fullt möjligt att välja efter humör, tycke och smak. Med kameran söker jag ljus… men även avsaknad av detsamma kan vara behagligt.
En solig dag bland blåsippor, när reflexerna dansar kan det nästan vara skönt att ta på sig solglasögon :o) I alla fall när huvudvärken kommer. Det är märkligt men jag får nästan alltid huvudvärk när jag fotograferar makro. Beror väl på att jag är så fokuserad, så koncentrerad, slutar andas och är spänd som en fiolsträng. Trots att ett nästan migränliknande tillstånd infinner sig så älskar jag att krypa omkring med kameran… Jag tror jag är sjuk. Makrosjuk :o)
Blåsipporna är från våren 2007.
Jätte vackert, tack för att du piggade upp mig!
Åh, är det så det kallas :).. makrosjuk *S*.. ja, det lider även jag av!! Tiden stannar och man är som en ihopkrupen spiral när man ska fota där nere på marknivå.
Dina bilder är fantastiska, som vanligt förstås *S*.
Stor kram
Hej Annika!
Vilken härlig blogg du har med underbara bilder!
Jag hittade hit från Anitas blogg.
Makrosjukan, ja, den lider jag nog också av…Men det är en sjuka som jag nog inte vill bli botad ifrån
Makrohälsningar Ulla
Härligt att mina blåsippor piggar upp dig Slim :o)
Ulrica - Ja, makrosjuk är man när man ligger på marken i lera å väta i 6-7 plusgrader… glömmer tid och rum… å hux flux så har många timmar passerat, kroppen är nedkyld, huvudvärken dunkar… och man reser sig upp med ett fånigt leende… vilken lycka :o)
Ulla- Vad roligt att du hittat hit :o) Ja, makrosjukan är inte så illa egentligen ;o) :o)
/Annika
Ljus i all ära men det är ändå i kombinationen av skugga som det blir allra vackrast, tycker jag.
Din första sippa här ovan, den som vilar i skugga, ger mig ett lugn och behaglig känsla!
Den passar mitt kynne allra bäst, utan tvekan.
Men jag är i alla frisk — ingen makrosjuka här inte!!
Kramen! / Ditte
Håller med dig Ditte. Jag finner den översta mer behaglig. Reflexer som dansar kan vara nog så stressande för ögat.
Har du inte en liten släng av makrosjuka… ibland…? Tycker mig minnas både en å två å fler ljuvliga bilder fyllda av klorofyll… från din kamera ;o)
Kram Annika
Oh, mina klorofyllbilder på macrovis har endast varit “olycksfall i arbetet”…….!
Kram igen! / Ditte
oooh… då hoppas jag på “fler olycksfall i arbetet” :o)
Kramen tebax
Annika
Visst har jag fått en rejäl släng av den där macrosjukan och jag måste erkänna på stående fot att det är den ENDA sjukan som jag verkligen älskar…alltid och jämt!! :O))
Och jag tycker massor om att du har drabbats av den så jag får njuta av dina fantastiska skapelser!!
Må gott!
Vad använder du för macrooptik samt kamera/bländare ?
När jag fotar macro så får jag aldrig dom där ringarna i bakgrunden, blir dom till med din optik eller finns det nåt annat knep som jag inte har fattat ?
Du har otroligt fina macrobilder överlag och du får gärna berätta lite om hur du gör :))
ha en fin dag :o)
kram
Gilla.